Visar inlägg från "asikter"

VARFÖR VILL MAN BLI EN INFLUENCER?

Ja, det är en fråga som jag har ställt mig själv ganska ofta den senaste tiden. Varför är mångas (och delvis mitt eget) mål att få så många följare på diverse sociala medier som möjligt? För att få gratisgrejer som jag kanske inte ens gillar och måste göra reklam för? För att få hemskickat klädesplagg som som säkert barn i Kina suttit och sytt? Nej. Tycker det är väldigt svårt att svara på den frågan numera. Varför denna strävan efter att få bli benämnd som influencer? Det är klart, att få gratis grejer är inte fy skam när man är en fattig student, men till vilket pris? Branschen utnyttjar de möjligheter till marknadsföring som finns såklart och istället för att köpa dyra annonsplatser ger de bort produkter till vad som ofta är väldigt unga personer som drömmer om att bli sedda och uppmärksammade på sociala medier. Borde inte influencers influera samhället med någonting mer än att uppmana till att köpa kläder och konsumera produkter? Typ någonting viktigt? Det är klart att det finns många som gör det också, men jag blir så trött när jag märker att de allra flesta inte har någonting vettigt att komma med förutom att ta visserligen estetiskt tilltalande bilder men som ofta förmedlar ett budskap om att ”du måste vara rik, smal, vacker och lycklig”… Och ha dyra märkesväskor. Många (däribland jag själv) har försökt att uppnå just denna status på sociala medier som egentligen inte betyder någonting förutom kortvarig självförtroendeboost och att få grejer och ibland pengar i utbyte mot reklam.

Sedan är det klart att det handlar om bekräftelse också, någonting som jag och säkert många andra har haft ett behov av hela sina liv. När jag var liten drömde jag och mina kompisar om att bli popstjärnor, nu drömmer ungdomar om att bli youtubers. Idolerna som jag har sett upp till under min uppväxt och idolerna som kidsen har idag är två helt olika saker. Det är nu för tiden relativt ”lätt” att få ära och berömmelse. Det enda du behöver är lite flyt och skapa ett allmänintresse kring vem du är. Kolla bara på alla Kardashians! Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med den här texten. Samtidigt som jag själv älskar att skapa innehåll på sociala medier, få respons och inspirera (influera) människor mår jag ibland rent ut sagt dåligt när jag besöker andra människors profiler. Varför är det så? Förmodligen så är jag delvis bitter för att många andra lyckats bättre med sociala medier än jag själv. En annan del av mig mår dock dåligt över det ytliga innehåll som publiceras, de länkar som delas *link in bioooooo*, kläder som visas upp och ger en bild av en fejkad konstruerad livsstil som man känner press att leva upp till. Uäh! Har ni några tankar kring detta?? Please let me know. 

RIV DEN PERFEKTA YTAN I BLOGGVÄRLDEN

forealtho

Nej, nu räcker det tycker jag. Jag är så trött på bruncher, rabattkoder och ”en bättre kväll med bästa”. Nya inlägg på bloggyyyyyyy kolla iiiiin!!! Haha nej förlåt, ska inte håna den värld som jag faktiskt har valt att vara en del av. Tycker det kan vara fint och puttinuttigt till en viss gräns. Livet handlar inte bara om det som finns på ytan! Ibland sitter man där, svettig och ful på en busshållplats med nyinköpt thaimat i knät och bara är. Ungefär som jag gör på bilden ovan hehe!

Ibland när jag kollar in på större bloggar känner jag bara att allt är så platt. Det är solsken och inredning, nya inköp och hudvårdstips. ”Använd alltid en ren handduk att torka ansiktet med, annars kan det komma bakterier i ansiktet och du får finnar!” VEM har ens tid att tvätta handduken efter varje gång man använder den??? Ursäkta men det tog mig tre dagar förra veckan att få en tvättid som inte var 23:30-02…

Jag vet att även jag ibland återspeglar den där perfekta ytan, men någon gång tycker jag också att man kan strunta i den och visa upp någonting som är på riktigt istället. Skriva vad man TYCKER om saker och ting. Jag orkar verkligen inte läsa om en brunch till på Strandvägen 1. Sorry! Nu är det dags att vi hittar på någonting nytt här.

Mvh inspo-Lovisa

PS: Jag kommer dock självklart att blogga om när jag äter på Strandvägen nästa gång, vad är annars poängen liksom? #dubbelmoral

 

”FÅR” JAG INTE FLÄTA MITT HÅR? – KULTURELL APPROPRIERING

Nu hörrni, håll i er nucollagefletter

Alltså hörrni. Ända sedan jag gick i fjärde klass har jag drömt om att fläta mitt hår som på bilderna ovan! Var en tjej i min skola som hade det då, och jag tyckte det var sååååå coolt! Min kära mamma tyckte inte alls det var en så bra idé, då jag antar att hon inte tyckte att hennes 10-åriga dotter skulle springa runt och se ut som Bob Marley utan att förstå vad det innebar… Helt förståeligt, men nu 11 år senare är jag fortfarande sugen! För det är ju helt galet vackert, visst? För att inte tala om praktiskt. Hejdå borsten!

Dock (här kommer kruxet) skulle kanske detta enligt vissa kallas för kulturell appropriering, då jag som vit skulle bära en frisyr som generellt förknippas med afroamerikansk/afrikansk kultur. Jag skulle faktiskt däremot hellre vilja kalla det för cultural appretiation. Jag vill visa min uppskattning och beundran för andra kulturer snarare än att försöka göra någon annans kultur till ”min”. Alla är vi olika på den här planeten, och att anamma olika kulturer är bara positivt enligt mig. Självklart bör vi vara medvetna om historien bakom frisyren dock. Ni kanske är bekanta med att Februari i USA också är Black History Month? Tycker det är en jättebra grej, men enligt mig borde varje månad vara Black History Month. Varför ska vi bara uppmärksamma slaveriet en gång om året? Hur som helst…

Mänskliga rättigheter är viktigt för mig, och att människor varje dag diskrimineras på grund av hudfärg (eller frisyr för den delen) är helt obegripligt enligt mig. DET ÄR ORIMLIGT! Svarta kvinnor och män i USA kämpar dagligen med kommentarer om att deras hår bör ”fixas till” för att de ska upplevas som mer professionella. Flätor och dreads är ju då tyvärr inte frisyrer som anses som professionella i det amerikanska samhället, vilket jag finner helt absurt. Det är ju bara hår? Att döma eller fördöma någon med anledning av dennes hår oavsett etnicitet säger mer om den personen än om håret. För det är just bara det det är. Hår.

Så vet ni vad? Jag tänker faktiskt strunta i vad folk tycker och uppfylla min nu 11-åriga dröm att skaffa denna frisyr haha! Tänkte försöka göra det när jag och Mathias åker till Chicago nästa månad, för vad kan vara ett mer perfekt ställe att göra det på än där?? Jag tänker strunta i folk som säger att det är kulturell appropriering och jag tänker strunta i folk som säger att frisyren är oprofessionell. Basta. Man lever ju bara en gång, eller hur? I bästa fall skapar jag åtminstone diskussion kring ämnet 😉 Whatcha think? 

 

SÖNDAGSLISTAN – NY VECKA, NY START

En Miley Cyrus-inspirerad look från i våras som aldrig riktigt made it thru the cut haha!mileyeh

VECKANS BÄSTA:

Veckans bästa får helt klart bli denna söndag. Jag är helt ledig, ingenting inplanerat och ska bara ta hang om mig själv idag! Välbehövligt efter vad som känns som längsta veckan någonsin.

VECKANS SÄMSTA:

Åkte på en liten miniförkylning som varade i ungefär två dagar. Som tur var gick den över i och med att jag bombade på med C-vitamin, men fortfarande segt att vara sjuk!

VECKANS CRAVINGS:

CHOKLAD! Av förklarliga skäl… Speciellt Toblerone av någon anledning?

VECKANS MAT:

Har varit dåligt på matlagningsfronten den här veckan… Tack och lov får vi ju mat på jobbet! Måste säga att veckans höjdpunkt i matväg var att få frossa i överbliven sushi efter att jag hade jobbat julbord på Berns. Yum! 

VECKANS ”EXTRA”

Trots en trög vecka har det funnits mycket ”extran” som livat upp tillvaron 😉 Ett av dem är ju den fantastiska julstämningen och doften av lussebullar som börjat spridas överallt! Och så julkalendern som drog igång förra veckan. Har ni kollat något? 🙂

NÄSTA VECKA:

Nästa vecka gissar jag mestadels kommer gå åt till att skriva hemtentan som ska vara färdig tills på torsdag. Lagom taggad på den. Men ska försöka klämma in lite bloggande och roliga upptåg, så det blir nog bra det med 🙂

Hasta la vista! 

”DET GÅR INTE ATT TVINGA NÅGON TILL ATT INTE BÄRA PÄLS”

Hej hörrni! Har suttit och funderat på en grej nu denna afton, nämligen pälsindustrin. Den är ingenting som jag stöttar personligen, och jag har faktiskt sålt alla mina plagg med pälsdetaljer. Det är mitt val då jag inte riktigt känner mig bekväm med att bära någon stackars kanin som en accessoar. DOCK tycker jag inte att andra människor har rätten att uttala sig hur som helst om andra som bär päls! Kom att tänka på detta när jag i ett uttråkat ögonblick kollade på Aftonbladet TVs ”Kungligt” haha… Där tog de upp att djurrättsorganisationen PETA hade riktat stark kritik mot prinsessan Marie i Danmark för att hon burit en pälskappa. Begrepp som ”mycket upprörande” och ”omodernt och tanklöst” florerade i inslaget.

Ja, det kanske stämmer. Men har någon annan verkligen rätten att bli ”mycket upprörd” över någon annans klädsel och rikta sådan stark kritik bara för att det är en offentlig person det gäller? Samma sak som att hälla rödfärg över någon med pälsjacka på stan. Inte ok! Vill någon bära päls så kommer jag inte att lägga mig i. Samma sak som att det inte går att tvinga någon till att bli vegetarian till exempel! Jag väljer att visa missnöje över pälsindustrin genom att helt enkelt inte köpa plagg gjorda av päls. Finns faktiskt förvånansvärt många snygga jackor och kappor i fuskpäls! Bara kolla in de nedan som exempel.

1. HÄR / 2. HÄR / 3. HÄR / 4. HÄR / 5. HÄR / 6. HÄR

Hur snygga liksom? Hur som helst, tänkte bara titta in här och dela med mig om vad som händer i mitt huvud just nu haha… Nu ska jag fortsätta denna afton med att gräva ner mig i lite plugg!

Kramiz

 Inlägget innehåller adlinks